En onsdagkväll i maj är det fullt av aktivitet på den annars så lugna delen av fjärde våningen. Det är dags för Make it Count, den andra upplagan som hålls hos oss på Meepo. Gästtalare för kvällen är Martina Dei från Happier Lives Institute och formen är som alltid en avslappnad AW med middag, föreläsning och framförallt trevligt umgänge. Organisatör Daniel Wernstedt är på plats. Det som började som ett privat initiativ har med tiden vuxit tätt samman med arbetet på GeEffektivt.
Några dagar tidigare sitter jag och Daniel ner för att prata om eventet och vad det är han och GeEffektivt gör. Jag har på förhand narrativet klart för mig. Jag ska skriva en artikel om företagsansvar för välgörenhet. Ett skyltfönster för det Meepo gör bra och andra gör dåligt.
Men så säger Daniel något som får mig att skifta perspektivet.
-Jag är lite rädd för att prata om ansvar, säger han. Jag vet inte om man har ett ansvar.
Det gör mig lite ställd, tills jag påminns om hur GeEffektivt brukar kommunicera: deras hjärtliga hyllningar vid varje donation, deras ödmjuka glädje åt alla givares insatser. För att inte fastna i ansvar lyfter Daniel att det är en moralisk jätteinsats att ge, att ge kontinuerligt och att ge effektivt. Han beskriver hur han startade Make it Count som ett sätt att bjuda in fler till en gemenskap av givande.
För vem vill inte vara en hjälte? I Peter Singers klassiska tankeexperiment håller ett barn på att drunkna i en fontän. Han ställer sedan frågan om du hade räddat barnet även om dina finskor blev förstörda. De flesta skulle nog kasta sig i vattnet utan eftertanke, men när problemen uppstår längre bort blir det svårare. Varje dag far människor illa av orsaker som ofta går att förebygga, och ibland kan skillnaden mellan liv och död vara densamma som priset för ett par favoritskor.
Och de bästa lösningarna är inte alltid de mest uppenbara.
-Det mest effektiva är oftast det preventiva, säger Daniel. Men det är ofta de som känns minst.
Jag frågar Daniel vad vi då behöver göra annorlunda för att fler ska får upp ögonen för att ge effektivt.
-Det är absolut inte datat som saknas. Utan hur vi kommunicerar det.
Sedan skickar han frågan tillbaka till mig: Vad tror jag är det bästa sättet att nå ut? Just då har jag inget riktigt svar, kanske för att det inte bara finns ett svar. Men efter vårt samtal stannar frågan hos mig. Syftet med GeEffektivt är att göra den här kunskapen tillgänglig. De hjälper dig att välja när du redan vet vad du letar efter.
-Vi är lite som ett Prisjakt för välgörenhet, säger Daniel med ett skratt. En konsumentupplysning för välgörenhet.
Men för de som inte vet vad de letar efter spelar det ju ingen roll. Då behövs något annat för att få upp ögonen. Tidigare i samtalet pratar vi om något viktigt i sammanhanget. Forskning visar nämligen att de som donerar publikt har en stor tilldragande effekt på sina peers.
Det är nog precis här Make it Count har hittat sitt syfte. Daniel ville skapa något för fler än de redan insatta. Ett sammanhang där människor kan prata om välgörenhet utan att behöva vara experter, aktivister eller filosofer. Kanske blir det också ett sätt att göra välgörenhet till mindre av ett krav och mer något man kan samlas kring.
På samma sätt kan företag som donerar till välgörenhet och pratar öppet om det göra något med kulturen runt omkring. Det är vår starka övertygelse på Meepo, och något Daniel tror mycket på, även om forskningen främst gjorts på privatpersoner. Samtidigt uppstår också en annan utmaning. Många företag vill visa att de skänker pengar, men väljer det som syns mest, känns nära eller stärker varumärket. Det behöver inte vara fel i sig, men risken är att effekten hamnar i andra hand.
-Många kan säga vilka de donerar till, säger Daniel. Men när man frågar vad donationerna har haft för effekt har de inga svar.
För mig är det ändå svårt att förstå varför så få vill följa upp vad pengarna leder till. Det handlar ofta om stora summor, resurser som faktiskt kan förändra liv. Ändå verkar det många gånger räcka att kunna visa att man har gett.
Men för mig ger effekten också något mer på ett personligt plan.
Varje år får vi på Meepo veta hur mycket pengar som donerats till välgörenhet. Det är en fin känsla i sig, men det som verkligen fastnar är när summan översätts till något konkret. Hur många människor som fått hjälp. Hur många liv som faktiskt kunnat räddas. Arbetet vid tangentbordet känns inte längre lika långt ifrån människorna på andra sidan insatsen.
Både jag och Daniel återkommer till en sak flera gånger under samtalet: det är lätt att göra välgörenhet till något så stort, komplicerat och laddat att man aldrig riktigt börjar alls.
-Man behöver inte börja med en stor kampanj, perfekt strategi eller färdig kommunikationsplan, säger Daniel. Börja med en liten andel, pröva och se hur det känns.
På Meepo var det bestämt från start att vi skulle donera 10% av vinsten till välgörenhet. Det var aldrig ett enskilt initiativ eller en marknadsföringsinsats utan något som skulle finnas med och få växa över tid. Daniel återkommer till just kontinuiteten som det viktiga. Att donationer inte bara handlar om summan man ger idag, utan om den kumulativa effekten av att fortsätta ge år efter år.
Och när stolarna fylls på fjärde våningen på Meepo HQ, när förväntansfulla blickar riktas mot presentationen som just ska börja, då är det inte ett måste som hänger i luften utan en möjlighet. En chans att tillsammans försöka göra något gott.